Alla människor kommer inte ut i arbete, utan hamnar allt längre ifrån arbetsmarknaden ju mer tiden går. Det kan bero på många saker, till exempel långa sjukskrivningar, att man varit arbetslös under en lång tid eller inte behärskar det svenska språket. Att skaffa ett arbete kan vara svårt rent praktiskt, men efter en tid är det inte ovanligt att personer utan jobb ser ner på sig själva och ifrågasätter sin kapacitet.

Extratjänster en väg till arbete

Katrin Enquist arbetar som arbetsmarknadssamordnare på Arbetsmarknadsenheten i Vilhelmina. Ett jobb som hon haft under några år, men som har förändrats över tid. Dagligen möter Katrin människor som beskrivits ovan, som behöver stöttning för att ta sig ut på arbetsmarknaden igen. Ett sätt att komma ut i arbete är genom arbetsträning eller andra former av arbetsmarknadsåtgärder, till exempel extratjänster.

- Verksamheterna har inte ekonomiska förutsättningar att anställa själva, och därför behövs det statliga stödet, förklarar Katrin. Men just nu avslutas extratjänsterna och vi vet inte hur det kommer se ut framöver.

          Det är vanligt att personer med denna typ av tjänst studerar samtidigt och utöver detta får möjlighet att jobba på sin fritid. Extratjänsterna har kunnat erbjudas under en period om maximalt två år, där personen startat med ett år och sedan fått förlängt. På grund av pandemin har det tillkommit ytterligare ett år. Anställningarna är olika, vissa arbetar 50 procent och kombinerar med studier, och andra arbetar en heltid. När extratjänsten är avslutad finns i vissa fall möjlighet att få ett nystartsjobb, men det är få som får en fullfjädrad anställning direkt efter sin extratjänst.

- Det handlar ofta om att personerna inte har någon utbildning, berättar Katrin. Man lever ju med rädslan att många som avslutar hamnar i arbetslöshet igen och får börja om från ruta ett.

          Däremot ser Katrin att personerna som haft en extratjänst verkligen utvecklats, både i språket men också genom att de fått komma in i ett sammanhang. De har utvecklat en vilja att studera vidare och då öppnas fler möjligheter.

En person som fått stöd genom Katrin är Genzebo Genetw, som idag arbetar inom hemtjänsten. Det har hon gjort sedan drygt två år tillbaka. Hon berättar att hon trivs väldigt bra, och hennes språkkunskaper utvecklas dagligen genom att hon tvingas göra sig förstådd på svenska.

- Jag är väldigt tacksam för den hjälp jag fått, säger Genzebo och kramar om Katrin.

Bristande språkkunskaper eller låg självkänsla

Katrin förklarar att de som är mer eller mindre självgående inte hamnar hos henne. Hon beskriver personer som är i behov av stöd, peppning och behöver hjälp att få igång en struktur. Men problemen går inte att generalisera, menar hon;

- Vissa har ett väldigt driv och vill verkligen vidare, men bromsas av att de inte kan svenska. Där får jag stötta upp med att uppmuntra dem att fortsätta studera. För andra handlar det om att de tappat motivationen, vilket i sig kan ta lång tid att fånga upp igen. Eller så kan viljan och motivationen finnas men det är svårt då den långa frånvaron gjort att man tappat självkänslan. Det sistnämnda är trots allt det som är svårast att arbeta med.

          För Katrin handlar det mesta om viljan. Hon förklarar att hon vägrar höra att något inte går att genomföra, utan ser ett värde i alla.

- Ja, kan du inte språket så kan du fortfarande en massa annat, säger Katrin. Är du funktionshindrad? Det går att modellera så att det fungerar - för allt sitter i viljan. Ungdomar som inte orkar med skolan möter jag också, men det finns ju alltid något som de vill göra. Allt handlar om att locka fram den sanna, verkliga viljan.

          Katrin landar i att det är mötet med människorna som ger henne mest. Hon skrattar och berättar att hon ibland går hem från arbetet och är riktigt lycklig för att det var någon som ringde och talade om att en aktuell person fått goda nyheter.

- Att få finnas där och hjälpa till, och se hur dessa individer utvecklas över tid är definitivt det bästa med mitt jobb, avslutar Katrin.